Att ha stomi kan kännas skrämmande och identitets kränkande. Och det är det. Men att leva med en stomi är ett sätt att leva ett normalt liv utan dom smärtor eller andra problem som man vill eliminera med stomi operationen. Jag har själv en colostomi och jag lever helt som innan jag fick stomin. Jag reser utomlands, solar, badar, sportar, dansar, är ute i naturen. Ja det finns inget som jag känner att jag måste avstå på grund av stomin. Min största fasa var hur tjejer skulle reagera på att jag hade stomi. Men det blev en överraskning till det positiva. Och det gäller nog också tvärt om. Har någon intresserat sig för dig så är det inte stomin som är avgörande. Utan det är din personlighet. Man kan fråga sig ”När skall jag berätta för min partner att jag har stomi?” Jag skulle rekommendera att berätta detta så snart som möjligt. Kanske inte första träffen men när man sitter tillsammans och pratar om sig själv skulle vara ett bra tillfälle. Hur din partner reagerar beror mycket på henne/honom För det är ALDRIG dig det beror på. I början när man får en stomi så är det mycket prova hit och prova dit. Att ha en stomi är mycket individuellt. Man måste lära sig sin kropp. Vissa gånger går det fort och lära sig och andra gånger tar det tid. Men man brukar hitta lösningar på det mesta. Vad man skall äta och vad man inte skall äta är också individuellt. Men generellt skall man undvika gasbildande mat och mat som är svår smällt. Att få gaser kan i många situationer vara en pinsam sak. Men det finns kapslar som har en liten verkan. Själv föredrar jag att tänka på vad jag äter och därigenom försöka eliminera gasbildandet. Att äta svår smällt mat kan orsaka tarm vred så då är det viktig att tugga maten noga. Ha som mål att ALDRIG stressa när du skall äta. Sedan kan fet mat orsaka diarré. Så det kan vara bra om man drar ner på fettet i maten. Att till exempel äta en köpt Pizza skapar ofta problem för stomi personer. Då kan man göra sin egna pizza och använda lite magrare ost och mindre olja. Det är ju godare också.

Här kommer lite fakta om olika stomier och varför man gör en stomi.

Stomi

Stomi är vad man i vanligt tal kallar påse på magen. Det finns många olika stomier 

Kolostomi (även stavat Colostomi) - stomi av tjocktarmen (Colon).

Ileostomi (Loopileostomi) - stomi av tunntarmen.

Urostomi - borttagning av urinblåsan, som ersätts av en del av tunntarmen.

Transversostomi - stomi av mellersta delen av tjocktarmen.

Varför Stomi

Orsaken till att man väljer att anlägga en stomi är ofta att man måste göra en operationer där man tar bort en del av tarmen (tarmresektioner), t ex vid

• Tjocktarmscancer
• Ändtarmscancer
• Avgränsad tarmdöd, så kallad gangrän, t.ex vid tarmvred
• Ulcerös colit
• Inflammatoriska tumörsjukdomar, tarmsjukdomar, divertikulos eller medfödda missbildningar.

Stomin kan vara permanent eller vara avsedd att "nedläggas", dvs. att i ett senare skede återanslutas till den återstående tarmslingan i buken för att förhoppningsvis återfå en normal tarmfunktion.

Vad är en Stomi

Genom att lägga ut tarmöppningen på buken avlastas den eventuella sträcka som finns kvar och får läka, vilket kan vara gynnsamt inför en senare nedläggning. Stomin täcks av en stomipåse, som fästs på en platta på huden. Denna samlar upp tarminnehållet och kräver manuell tömning, ofta flera gånger per dag.

Konsistensen av avföringen från stomin beror till stor del på var i tarmen stomin har inrättats. Som tumregel gäller att ju närmare magsäcken, desto vattnigare och lösare blir innehållet i påsen, då vätska normalt sugs upp utmed hela tarmens längd. Detta måste ibland korrigeras med ökat vätskeintag.

Att leva med stomi

 Många tycker det är jobbigt och pinsamt att leva med en stomi, speciellt i sociala situationer. Oron över om den ska läcka, lukta eller synas kan hindra en stomipatient från att leva ett normalt socialt liv. Dock finns nuförtiden väl utvecklade, moderna material som ger goda förutsättningar för patienten att kunna fungera som vanligt. Det går bra att motionera och bada utan att stomins funktionalitet störs. Man kan få störd nattsömn av att behöva byta stomi. Detta kan undvikas genom att man låter bli att äta och dricka kvällstid.

Eftersom att identiteten är så starkt knuten till kroppen kan en stomioperation påverka patientens integritet och självkänsla mycket negativt. Det är viktigt att patienten är väl informerad både skriftligt och muntligt om de fysiska förändringar denna typ av operation innebär. Då leder detta till att patienten har lättare att acceptera den nya situationen och rehabiliteringen kommer få bättre effekt.

Kost

Vanlig konsumtion är oftast lämplig efter en stomioperation. Man bör dricka mycket och tugga maten noga. Den opererade får själv pröva sig fram för att upptäcka vad som är mer eller mindre lämpligt för honom/henne. Eftersom gaser är ett problem bör gasbildande mat undvikas. Exempel på gasbildande mat är läsk, bönor och lök. Majs och nötter kan innebära problem för en ileostomiopererad.

Fackta hämtad från Wikipedia

Jag hittade denna sida med information om Morbus Chron och tyckte den kändes Övergripande

den har lite om mycket och sen fins det möjlighet att gå in på sidan och ställa specefika frågeställningar

Detta kan även göra hos mig: Men då mer om hur det är att leva med Morbus Chron Jag svarar alla.

Du får vara anonym

Mer fakta om Morbus Chron

Källa: Inflammationssjukdomar.se

Här berättar vi om Crohns sjukdom. Sjukdomen är uppkallad efter en amerikansk läkare, Burrill Crohn, som beskrev den 1932. Besvären kan vara allt från lindriga till svåra, men med behandling är prognosen god, många blir besvärsfria och kan leva som vanligt.

Crohns sjukdom är en inflammatorisk sjukdom som kan uppstå var som helst i magtarmkanalen. Det är vanligast att den sista delen av tunntarmen och tjocktarmen blir inflammerad, men inflammationen kan drabba vilken del av magtarmkanalen som helst. Drygt 25000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom, och drygt 500 personer insjuknar varje år. Man insjuknar oftast i 20-30 årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män.

En annan inflammatorisk tarmsjukdom är ulcerös kolit. Vid ulcerös kolit begränsas inflammationen till ändtarmen och/eller tjocktarmen, till skillnad från Crohns sjukdom, som kan drabba hela magtarmkanalen, från matstrupe till ändtarm.

Behandling av Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom. Detta är viktigt att veta eftersom det har stor betydelse för behandlingen. Det finns idag effektiva läkemedel som kan stoppa inflammationen och läka tarmslemhinnan, bland annat en ny typ av biologiska läkemedel eller TNF-hämmare. Dessa kan användas vid svåra besvär när annan behandling inte varit tillräckligt effektiv. Målet med behandlingen är att man ska kunna leva som vanligt trots sin sjukdom.

Om läkemedelsbehandling

Vilka läkemedel man kan använda beror dels på sjukdomens svårighetsgrad och dels på var i tarmen inflammationen finns och hur utbredd den är. Kombinationer av olika läkemedel är vanliga och vissa läkemedel används bara kortare perioder. Det är också viktigt att komma ihåg att vi alla är olika och det som fungerar för någon kanske inte alls fungerar för en annan person. Ofta prövar man sig fram för att hitta en behandling som passar.
Sulfasalazinpreparat och 5-ASA
Vid lindriga till måttliga besvär från Crohns sjukdom används ofta sulfasalazinpreparat som innehåller sulfa och 5-aminosalicylat (5-ASA) eller läkemedel som enbart innehåller 5-ASA. Effekten kommer långsamt. Biverkningar förekommer men är relativt ovanliga.

Antibiotika

Vissa typer av antibiotika har ibland god effekt på de besvär som Crohns sjukdom medför, men påverkar inte grundsjukdomen. Den goda effekten gäller särskilt om man har fistlar eller någon form av infektion till följd av Crohns sjukdom.

Immunmodulerande läkemedel

Vid långvariga eller svåra besvär används immunmodulerande behandling som till exempel azatioprin. Effekten är långsamt insättande. Allvarliga biverkningar kan förekomma.

Kortison

Vid akut inflammation används oftast ett kortisonläkemedel som sedan trappas ned under ett par månader. Effekten är kraftig och kommer relativt snabbt men långvarig behandling begränsas av biverkningar.

Biologiska läkemedel

Det senaste tillskottet bland läkemedlen, TNF-hämmare dämpar inflammationen och kan läka tarmslemhinnan. Effekten är kraftfull och kan komma mycket snabbt. Målet med behandlingen är att läka tarmslemhinnan så att man slipper skov och kan leva som vanligt trots sjukdomen. TNF-hämmare används vid Crohns sjukdom när besvären är svåra och annan behandling inte gett tillräcklig effekt. Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att kontrollera att man inte har eller har haft tuberkulos eller annan svår infektion. Allvarliga biverkningar och överkänslighetsreaktioner kan förekomma.

Varför är biologiska läkemedel som TNF-hämmare effektiva?

Vid inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom har immunförsvaret reagerat fel mot den egna kroppen. En inflammation är normalt en bra försvarsreaktion mot fiender som till exempel virus eller bakterier. När vi utsätts för en attack aktiveras immunförsvaret och inflammationen tar hand om fienden. TNF (Tumör Nekros Faktor) är en molekyl som finns i kroppen med uppgift att starta och driva på den inflammatoriska reaktionen. Tyvärr blir det fel ibland och inflammationen riktas mot den egna kroppen. Vid Crohns sjukdom är det i huvudsak slemhinnan i tarmen som drabbas. Behandling med biologiska läkemedel blockerar TNF och dämpar därmed inflammationen. TNF-hämmare är oftast inte den första behandlingen man får, utan ges då andra medel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.

Kirurgi

Kirurgisk behandling kan förekomma i olika omfattning. Om man trots läkemedelsbehandling får besvär med varbölder, fistlar eller förträngningar kan en operation bli nödvändig. Man opererar oftast bara bort den sjuka delen av tarmen men i vissa fall kan det bli nödvändigt att ta bort en större del av tarmen och patienten kan få en ileostomi (påse på magen).

”Texten har granskats och godkänts av Tryggve Ljung, medicinsk rådgivare på Schering-Plough, Leg läk, Med Dr, Specialist i medicinsk gastroenterologi och hepatologi.”

Orsaker till Crohns sjukdom

Både ärftliga faktorer och faktorer i vår omgivning har betydelse för att man ska utveckla Crohns sjukdom. Sannolikt krävs en kombination av både arv och miljö för att sjukdomen ska utvecklas.

I Sverige blir ungefär 500 personer sjuka varje år. Lika många kvinnor som män drabbas. Det vanligaste är att man insjuknar när man är mellan 20 och 30 år, men man kan drabbas i alla åldrar. Det har blivit vanligare att barn insjuknar. Crohns sjukdom finns i hela världen men är vanligast i Europa och Nordamerika.

Personer med vissa gener har en ökad risk att bli sjuka. Sjukdomen finns många gånger i släkten, men risken för att sjukdomen ska gå i arv till barnen är ganska liten. Crohns sjukdom smittar inte. Man vet att rökare drabbas oftare och att sjukdomen försämras av rökning. Det går inte att förebygga Crohns sjukdom. Däremot går det att göra mycket för att lindra besvären när man har Crohns sjukdom.

”Texten har granskats och godkänts av Tryggve Ljung, medicinsk rådgivare på Schering-Plough, Leg läk, Med Dr, Specialist i medicinsk gastroenterologi och hepatologi.”

Symtom vid Crohns sjukdom

Typiskt för Crohns sjukdom är att besvären kommer i så kallade skov, det vill säga att det blir värre i perioder. De här perioderna går sedan över i lugnare faser då man inte känner av symtomen så mycket. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid. Själva sjukdomen är kronisk och kan inte helt försvinna men det finns mycket man kan göra för att minska besvären.

De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré, ofta flera gånger om dagen. Man kan också få feber, viktminskning, trötthet och ibland förekommer blod i avföringen. Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Det förekommer att andra delar av kroppen också drabbas av inflammation, i form av problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. Barn som har Crohns sjukdom kan få en avstannad tillväxt och utveckling om de inte behandlas.

”Texten har granskats och godkänts av Tryggve Ljung, medicinsk rådgivare på Schering-Plough, Leg läk, Med Dr, Specialist i medicinsk gastroenterologi och hepatologi.”

Att leva med Crohns sjukdom

Det går att leva med Crohns sjukdom och få ett bra liv. Den jobbigaste perioden är vanligtvis när man blir sjuk första gången och inte vet vad det är som är fel. Det tar ofta tid innan man säkert vet att det är Crohns sjukdom som man har. När man väl vet det och får behandling blir man för det mesta snabbt bättre. Här har vi samlat information om olika saker som kan vara bra att känna till när man har Crohns sjukdom.

Att leva med Crohns sjukdom ska inte behöva innebära att man åker berg-och-dalbana och mår bra en period för att sedan må uruselt en månad senare. Målet med modern behandling är att tarmen ska läka och att man inte ska behöva få svåra skov. Crohns sjukdom kommer och går i perioder, så kallade skov. Långa perioder har många inga besvär alls och behöver ingen eller bara lite behandling. Andra kan ha en mer aktiv och svår sjukdom och alltid behöva behandling. Med modern behandling kan de allra flesta leva som vanligt.

Om man vill skaffa barn är det bra att diskutera igenom detta med sin läkare eftersom en del mediciner kan påverka mamman och barnet. Även förlossningen bör man diskutera igenom innan det är dags eftersom en naturlig förlossning kan öka risken för läckage från tarmen.

Eftersom Crohns sjukdom påverkar magen är det viktigt att hitta rätt kosthållning. En hälsosam diet inkluderar mat från olika delar av kostcirkeln: bl.a frukt, grönsaker, mejeriprodukter och kött eller andra proteinkällor. En dietist kan ge råd och hjälp.

Crohns sjukdom kan göra att tillvaron känns stressad. Genom att bli medveten om sjukdomen kan man reducera sin nervositet och stress kring denna. Läs information om Crohns sjukdom, tala med din doktor och var inte rädd för att ställa detaljerade frågor. Ofta kan det vara värdefullt att diskutera sin situation med människor i en liknande situation. Via Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka finns möjlighet att få ytterligare stöd.

”Texten har granskats och godkänts av Tryggve Ljung, medicinsk rådgivare på Schering-Plough, Leg läk, Med Dr, Specialist i medicinsk gastroenterologi och hepatologi.”

Källa:

Wikipedia, den fria encyklopedin

Crohns sjukdom

är en inflammatorisk sjukdom som kan drabba mag-tarmkanalen överallt från munnen till anus. Den räknas till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar, där också ulcerös kolit och mikroskopisk kolit ingår.

Sjukdomen har fått sitt namn efter Dr. Burrill Crohn.

Oftast är slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen drabbade. Inflammationen sträcker sig över alla tarmvägglager. Buksmärta, viktminskning och diarré och blodig avföring är vanliga symtom. Perianala fistlar (blindgångar kring anus) och aftösa sår i munnen kan förekomma.

Oftast är bara delar av tarmen drabbade med tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner.

Crohns sjukdom kan vara kopplad till ledinflammation (artrit), knölros och ögoninflammation (uveit). Sjukdomen är kronisk och går i skov (perioder). Den är också autoimmun.

Sjukdomens orsak är okänd men misstänks vara dels miljöfaktorer och dels en medfödd genetisk känslighet. Det finns ett fåtal fall då personer blivit friska

Diagnos

Vid diagnostik tar man ofta biopsier från tarmen samt tunntarmsröntgen.

Behandling

Kortison och 5-ASA används som förebyggande behandling. Ett skov behandlas med kortison samt antibiotika, oftast Metronidazol eller Ciprofloxacin. Nya studier har påvisat att anti-TNF-alphaantikroppar lindrar sjukdomen. I vissa svårare fall kan kirurgi komma i fråga

FACKTA OM MB Chrons Sjukdom

Källa: Doktorn.com

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen,

men kan undantagsvis förekomma var som helst i magtarmkanalen.

Det finns effektiv behandling som kan hålla sjukdomen i schack.

Cirka 25 000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom,

och drygt 500 personer insjuknar varje år.

 Man insjuknar oftast i 20-30 årsåldern och det är lika

 vanligt hos kvinnor som hos män, dock har rökare högre risk att drabbas.

 En annan inflammatorisk tarmsjukdom är ulcerös kolit.

 Vid ulcerös kolit begränsas inflammationen till ändtarmen

 och/eller tjocktarmen.

Läs mer om teorier kring orsaken till Crohns Sjukdom

Crohns sjukdom - symtom
Typiskt för Crohns sjukdom är att besvären kommer i så kallade skov,

det vill säga att det blir värre i perioder.

 De här perioderna går sedan över i lugnare faser då man inte

känner av symtomen så mycket. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid.

 Själva sjukdomen är kronisk och kan inte helt försvinna men

det finns mycket man kan göra för att minska besvären.
De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré,

 ofta flera gånger om dagen. Man kan också få feber,

 viktminskning, trötthet och ibland förekommer blod i avföringen.

Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter.

Det förekommer att andra delar av kroppen

också drabbas av inflammation, i form av problem med lederna,

ögoninflammation eller hudförändringar.

Barn som har Crohns sjukdom kan få en avstannad

tillväxt om de inte behandlas.

Läs om undersökning och utredning av Chrons sjukdom

Crohns sjukdom - behandling
Den vanligaste behandlingen är medicinering, ofta med

specifika läkemedel. När man får ett akut skov måste

man ofta behandlas en tid på sjukhus.

Där får man ofta en kortisonbehandling för att häva

inflammationen i kombination med andra mediciner.

Näring via dropp direkt i blodet gör att tarmen får vila.

Under de perioder som sjukdomen inte är aktiv

fortsätter många med så kallad underhållsbehandling

för att förhindra ett återfall.

Traditionellt använda läkemedel är sulfzalasinpreparat,

antibiotika, kortison och immunomodulerande läkemedel.

Läs mer om behandling av Crohns sjukdom

Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen

vid Crohns sjukdom. En del, men inte alla, blir ordinerade

fettfattig diet. Den kan lindra symtomen om sjukdomen

sitter i tunntarmen. I sällsynta fall krävs större operationer,

så kallade stomioperationer. Man får då en "påse på magen",

 antingen tillfälligt för att ge inflammationen en möjlighet att

läka ut eller som en permanent lösning.

Nya behandlingar
De traditionella läkemedelsbehandlingarna har hos många

patienter en otillräcklig effekt samt biverkningar,

speciellt vid svårare sjukdom. Detta har gjort att man ofta

behöver gå in med kirurgisk behandling.

Nya biologiska läkemedel, så kallade TNF-hämmare,

har nu blivit ett värdefullt tillskott i behandlingen.

Dessa kan användas vid svåra besvär när annan

behandling inte varit tillräckligt effektiv.